Som en graviditet, fast bättre.

22:19


Sååå... jag hade en intensiv morgon. Efter att ha sett säsongspremiären av Once Upon A Time (har jag nämnt hur lycklig jag är över att alla serier börjar igen? För det är jag!) fixade jag mig och gjorde mig redo för att beställa biljetter till Muse som skulle släppas kl. 09.00. Jag satt redo vid datorn redan kvart före och började refresha sidan 08.56 för säkerhets skull. Då klockan blev 09.00 tog det väldigt länge för sidan att laddas om, och det var då paniken började kicka in. Då den väl laddades klart var klockan redan 09.01, så med darrande fingrar klickade jag på ståplatser och fick ett felmeddelande. GREAT! PRECIS VAD JAG VILLE! AWESOME! Detta hände åtminstone fyra gånger tills jag märkte att jaha, nu var ståplatserna slut. Svordomar flög ur munnen som aldrig förr. Jag började desperat söka okej sittplatser, men det kändes som om de försvann med ljusets hastighet. De jag valde hann försvinna innan jag ens hann lägga dem i varukorgen. Ringde Carin som jag ska gå på konserten med medan svettiga fingrar gled omkring på musplattan. Mer svordomar. Ovisshet. Desperation. 

Efter tjugo minuter hade jag två, vad jag tror är, hyfsade sittplatser. Jag tror inte att jag någonsin har hunnit känna så mycket stress och panik inpressat på tjugo minuter förr. Det var fruktansvärt. Och på en måndagsmorgon till råga på allt!

Fastän jag hade siktet inställt på ståplatser känns det helt okej med sittplatser ändå, nu behöver vi inte köa eller trängas med svettiga och äckliga människor. Och så får jag ju se underbaraste Muse igen. Bara ungefär nio månader kvar tills keikkan nu. Som en graviditet, fast bättre.


Du kanske också tycker om:

0 kommentarer

Flickr